Triathlet

Slutet på kapitlet om mitt liv som elit-triathlet.

Det var det det.

När jag stod på startlinjen på liljan triathlon år 2000 hade jag ingen aning om vilken inverkan det skulle få på mitt liv. Jag var 14 år och hade simmat sedan jag var 3-4 år men var sugen på att prova något nytt. Valet föll på triathlon. Cykel införskaffades och jag var fast. Två år senare började jag på triathlongymnasiet i Motala, det var egentligen här min elitsatnsing tog fart på riktigt. Med hjälp av Micke Thorén så gick min karriär spikrakt uppåt med flera USM och JSM guld under tiden i Motala. Det var nog också under den här tiden som jag formades väldigt mycket som person. Att flytta 30 mil hemifrån som 16-åring och dessutom flytta ihop med en galen värmlänning sätter sina spår. Den galna värmlänningen hette KJ Danielson och han är idag en av mina närmaste vänner. Vi blev som en ganska stor och brokig familj där, alla tonåringar som hade buntats ihop i egna lägenheter. Vi hjälpte varandra med de problem vi hade; någon hade bil, någon var bra på datorer och någon visste hur man använder en tvättmaskin. Tiden i Motala var bland de bästa åren i mitt liv. Jag är så tacksam för att jag fick chansen att plugga där och träffa alla dessa underbara människor.

Hjorten Triathlon -03

Hjorten Triathlon -03

Efter gymnasiet flyttade jag hem till Falun för att fortsätta min satsning under högskolan dalarnas elitidrottsprojekt. Några år gick och jag fick bland annat möjligheten att köra flera stora junior- u23- och seniormästerskap så som EM och VM. Det var enormt inspirerande att tävla med de stora killarna. Att sitta i samma klunga som min gamla idol Ivan Raña var grymt coolt.

Säsongen 2011 kände jag att jag behövde en nytändning och jag bestämde mig för att byta riktning på min satsning. Från kortdistans till långdistans. Det gick över förväntan och det året vann jag Vansbro Triathlon och kom tvåa på SM i Kalmar. 2012 var en riktigt dålig säsong efterom jag blev sjukt i ca en månad mitt i säsongen. Det förstörde alla förhoppningar om några bra resultat under 2012. Årets säsong har inte heller riktigt gått som jag har velat. En del moment har gått min väg. Simningen tex. har funkat bra hela säsongen men jag har inte riktigt haft trycket på cykeln. Jag tror att det kan bero på att jag jobbar lite för mycket för att hinna få in de riktigt långa passen med bra kvalité.

Ungdoms EM -03

Ungdoms EM -03

Jag har för två veckor sedan börjat på ett nytt jobb som kommer att innebära ännu fler timmar i veckan och en del pendlingstid. Det kommer att innebära mindre tid för träning och det duger inte om man ska vara med i eliten inom triathlon. Mitt mål har alltid varit att vinna tävlingar och se hur bra jag kan bli. Det kommer jag inte kunna göra när jag jobbar så mycket som jag gör. Därför har jag beslutat att sätta punkt för min elitsatsning när den här säsongen är slut. Jag slutar inte för att jag har haft ett par halvknackiga säsonger, det hade jag kunnat leva med om jag hade vetat att jag var på rätt väg och hade bra motivation och driv i träningen. Nu har motivationen kanske inte varit på topp och även om jag har gjort mina pass så blir det inte lika bra om man inte har hjärtat i det längre. Så istället för att streta vidare på halvfart så känns det helt rätt att gå vidare i livet i det här skedet.

Min sista tävling som elitidrottare blev ÖtillÖ. En tävling som är väldigt roligt, dels pga det unika upplägget att ta sig från en ö vill en annan och passera 22 andra öar på vägen och dels eftersom man gör det i lag om två. Min lagkamrat var KJ Danielsson. På någotvis känns det som att cirkeln sluts och det känns väldigt bra att få avsluta min 13:åriga triathlonkarriär i lag med min gamla rumskompis från Motala.

Ö Till Ö 2013

Ö Till Ö 2013

Jag vill tacka väldigt många personer för det stöd som jag har fått genom åren först och främst Micke Thorén för att han trodde på mig när jag var 16 år och ville börja på triathlongymnasiet. Pappa och mamma för att de har skjutsat mig land och rike runt på alla möjliga och omöjliga tävlingar. Min sambo Linda för att hon alltid har stått ut när jag stuckit ut och tränat i tid och otid samt när jag har varit på andra sidan jorden och tävlat. Alla mina sponsorer som har stöttat mig genom min satsning. Ni har varit guld värda. Utan er hade jag aldrig kommit så pass långt som jag gjorde.

SM Olympisk distans Stockholm -08

SM Olympisk distans Stockholm -08

När jag nu summerar min triathlonkarriär som har tagit upp och fyllt min vardag med mening och mål i halva mitt liv och hela mitt vuxna liv så är det helt klarat värt det. Jag har fått se platser som jag aldrig skulle ha fått se och jag har träffat människor som jag har pressat min kropp till det yttersta för att se hur långt jag kunde nå. Jag nådde aldrig till OS som min dröm var när jag som sextonåring började på triathlonngymnasiet men jag fann mig själv och jag tror att den här idrotten har gjort mig till den person som jag är idag. Sen kom jag ju ganska långt på vägen och mina SM-medaljer är jag väldigt stolt över.

Så tack triathlon-familjen för de här åren. Vi ses säkert igen om något år men då på en annan nivå.

/Erik Strand

4 Responses

  1. Tack för de gångna åren Erik, tack för att du var en förebild för oss nya på gymnasiet, och tack för att du fortsatte vara det edter gymnasiet. Lycka till med nya kneget, vi ses där ute!!
    Jäff

    10 september, 2013 at 21:16

  2. Daniel

    Tack Erik!

    11 september, 2013 at 07:04

  3. AnnMarie Bonde

    Du har alltid varit en bra kille. Önskar dig allt gott i framtiden.
    Kram.
    MVH AnnMarie Bonde

    11 september, 2013 at 15:54

  4. Vesa

    Det har varit inspirerande att följa din framfart genom åren. Lycka till i dina nya satsningar.
    / Vesa

    4 oktober, 2013 at 06:12

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>